I UNESCOs ramverk för MIK (Media och informationskunnighet) har ett antal kunskaper lyfts fram som särskilt viktiga. Bland dessa har Mediapoolen i projektet ”Jag har något att berätta” fokuserat på det produktionsmässiga kunskaperna(se bild). I projektet får utlandsfödda tjejer lära sig grunderna i produktion av filmmediet. Bakgrunden till projektet är förutom de pedagogiska värdena en möjlighet att stärka produktionsmässiga kunskaper i en demografi som är starkt underrepresenterad i media.

Unescorapport Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen 2011 (s.18)

Eftersom en del av projektet grundade sig att ge verktyg till en i media underrepresenterad grupp så var det naturligt att fokusera på att deltagarna skulle skapa film. I filmkunnighet ingår såklart lika mycket att kunna analysera filmbudskap som att göra själv. Men detta är också något man lär sig till viss del genom att själv fundera över hur man skall gestalta något så att det väcker en reaktion hos tittaren.

Efter fika, registrering och bokning av lunch satte vi oss i en cirkel. Alla deltagare fick presentera sig och säga något om film. Vad de tycker om och kanske främst hur de konsumerar film men alla fick också svara på frågan: ”Har du filmat någonting?”. Det var ett homogent JA på fågan. Samtliga hade filmat något med en telefon. Efter att vi hade gått laget runt var det dags att inleda teoriavsnittet med en föreläsning om bildutsnitt och kameravinklar. Eftersom ingen av deltagarna hade svenska som modersmål hölls tempot lågt och lärare hjälpte till att tolka vid oklarheter. Sedan följde en kort genomgång av kameraverktyget i surfplattan innan de fick sin första uppgift:

FILMA EN KÄNSLA

SCEN
Person A sitter och surfar på sin telefon.
>> En ringklocka hörs
Person A går för att öppna dörren

UPPGIFT:I den torftigt beskrivna scenen skall du som filmare lyfta fram en känsla som Person A känner. Fundera över följande punkter innan ni sätter igång.

• Välj en känsla att gestalta. Blir A glad, arg, rädd, förvånad?.
• Hur reagerar A? Kan ni gestalta känslan i mer än en glad mun eller tår som rinner nerför kinden?
• Varför reagerar A. Kan ni tänka ut en anledning till reaktionen. Är det kanske någon hen väntat på?
• Variera och få med så många vinklar som möjligt. (Gör gärna ett bildmanus så att alla vet vad ni skall filma och är överens)

Efter lunch gick vi igen videoredigeringsverktyget iMovie och sedan fick eleverna själva klippa ihop sina övningsfilmer. När alla var klara visade vi filmerna och diskuterade. Ett vanligt arbetssätt hos de som filmar men som inte har klippt en film är att man vill filma allt i en tagning. Trotts upprepningar av olika mantran om att film samma sak flera gånger, ur olika vinklar. Det är inte innan man har klippt sin första film som man förstår värdet i att ha flera tagningar och att ha möjlighet att välja bildkomposition utifrån en egen konstnärlig känsla. Detta var anledningen till att vi ville att alla skulle göra två olika filmer under kursens gång.

Dag två inleddes med en backspegel. Vi diskuterade vad vi hade gjort dagen innan och alla fick säga något som de hade lärt sig. Här var det inte bara filmkunskaper som nämndes. För deltagarna innebar filmens värld en uppsjö av nya ord så som bildutsnitt och redigering. Efter backspegeln blev det ett nytt teoripass med fokus på manusskrivande. Vi arbetade mycket med devisen ”show, dont tell” och visade exempel på hur man kan presentera karaktärer och konflikter med kläder, rekvisita, platser och händelser. Vi tittade på bildmanus och avslutade med goda råd inför filmningen och lite inspelningsetikett.

Sedan arbetade deltagarna i grupper med att utveckla manus resten av dagen och de som hann färdigt började även att filma under eftermiddagen.

Dag tre fortsatte som tidigare med en reflektion över vad vi lärt oss hittills och några goda ord inför dagens fortsatta arbete. Samtliga grupper skulle filma färdigt sin berättelse och sedan klippa sin film. Vi hade lagt väldigt lite tid på genomgång av redigering men hade den här dagen fler pedagoger som kunde vara behjälpliga vid redigeringen och gick mellan grupperna. Det var en del aktiv coachning av de olika filmteamen som arbetade i lokalerna men vi försökte att inte störa deras process för mycket.

En timme efter lunch samlades paddorna in och det var dags för premiär. Med popcorn, saft och film. Det blev flera starka berättelser om mobbning som var ett genomgående tema för flera grupper, men även olycklig kärlek och en blodig rysare visades. Några elever hade under kvällen innan gjort ytterligare kortfilmer som också visades. Vi diskuterade allas filmer och pratade om utmaningar och nya lärdomar. Sedan fick alla stolta deltagare ett diplom för sina insatser. Elever och lärare från gruppen som deltagit under tre dagar var mycket glada och tacksamma över kursen. Filmerna som eleverna hade gjort visades senare på deras skola och fick på så vis ett liv utanför kursen. Det faktum att en del elever redan hade börjat att göra egna filmer hemma innan de tre kursdagarna var slut tar vi som ett topp-betyg för projektet.

Projektet genomfördes i två omgångar med olika grupper på olika platser och i lite olika format. Den här artikeln beskriver en av dessa kurser.