Källkritik
& MIK

Guds öga är en gammal symbol som varit vanlig bland frimurare. De är en grupp som sedan länge omgärdas av konspirationsteorier.

MIK I SKOLAN

En uppdaterad källkritik

I skolan måste alla elever lära sig att kritiskt granska material och information men det är förstås en färdighet som är lika viktig för alla medborgare.  Att ständigt kommunicera genom medier ställer nya krav på individens förmåga att förhålla sig kritisk till information. Det är idag enkelt att manipulera bilder och att publicera information. Och därmed ökar kraven på våra elevers kunskapsnivå om propaganda, källkritik, fake news, vandringssägner, reklambudskap och mycket mer. Här har vi samlat resurser om MIK och källkritik.

STEG 1. Sammanfatta begreppen.

Vi rekommenderar att läraren börjar med att ringa in de begrepp som man skall arbeta med. I mellanstadiet kanske man riktar in sig på vandringssägner och ryktesspridning medan de äldre barnen kanske får diskutera politiska effekter av propaganda eller fake news. När man har byggt en gemensam bild av begreppen kan man börja arbeta med förhållningssätt och aktiviteter. En bra introduktion hittar ni förslag till här nedan:

SERIER OCH FILMER

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Falska Nyheter

Falska nyheter har blivit ett sätt att påverka politiska val, att ljuga och hitta på för att vinna sympatier eller för att få en ekonomisk vinning. Men vad betyder den här förändringen? Vad får den för konsekvenser för samhället? Och hur ska vi kunna motarbeta den? Se hela filmen

Propaganda – och vikten av källkritik

Vi får lära oss hur man urskiljer propaganda från verklig fakta och hur vi bäst motverkar att osann information sprids. Vi träffar journalister, viralgranskare och beteendevetare. Se hela filmen

STEG 2. HUR JOBBAR VI?

Grunden i all god källkritik är ett kritiskt förhållningssätt. Ett sätt att skapa ett bra källkritiksfilter hos alla elever är att arbeta med de fem källkritiska frågorna. Det finns massor av variationer på övningar, filmer och verktyg som man kan använda ihop med frågorna. Här kommer några av våra favoriter:

VEM?

Vem står bakom källan eller hemsidan? Är det en myndighet, privatperson, en politisk grupp eller kanske ett företag? Är personen kunnig och lätt att kontakta eller kanske anonym och svårbedömd? Vem som säger något är viktigt för hur vi bedömer informationen, men det ska självklart inte vara det enda kravet för hur du värderar din information. “Expert” är t.ex. ingen skyddad titel och är något gemene man kan utge sig för att vara.

Varningsklockor

Mattias Lundberg är docent i psykologi på Umeå universitet och har skrivit boken Det är sant det stod ju i tidningen. På Källkritikbyråns hemsida listar han fyra svagheter som gör att vi människor blir mindre kritiska till ett budskap.

1. Närhet: Om du tycker om, eller känner den som försöker påverka dig är det större risk att du går på ett budskap. Du behöver inte känna personen själv, men ni kanske har samma intressen, eller har gemensamma vänner.

2. Socialt: Om många har gillat något så är det större chans att du tror att det är något du också gillar. Det är därför man i reklam ofta beskriver hur många nöjda kunder man har.

3. Bekräftelse: Du tror oftare på ett budskap som låter som något du gillar och delar gärna ett sådant budskap på internet. Det är när magkänslan och inte huvudet bestämmer, när du spontant ropar ”precis så!”, som du går på ett sådant budskap.

4. Titlar: Du litar automatiskt på titlar och experter. Om någon är professor eller kallar sig för expert är det större chans att du tror på det personen säger jämfört med någon som saknar titel.

VAD?

Vilken typ av information handlar det om? Verkar den pålitlig? Finns det bra källor i texten? Vad hittar du för information på sidan? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta som står på sidan? Det kan också vara en idé att fundera över vad som inte sägs, om all information utgår från anonyma källor och du stöter på uttryck som ”experter anser” (vilka experter?) eller ”initierade källor” (varför är de hemliga?)

Vad såg du egentligen?

Det gäller att både lära sig titta noga på den information man får, men också att lära sig att alla budskap, även om de kanske är oskyldiga till sin natur, är utvalda budskap. Vi riktar kameran mot det som vi tycker viktigt. Vi fokuserar vår text på det vi tycker är det väsentliga utifrån den information vi har just nu. Men vi måste vara öppna för att vi inte har hela bilden.

Reklamfilmen Points of view (1986) från tidningen the Guardian.

Vad ser du?

Med hjälp av en enkel kamera eller surfplatta samt en enkel ram, förslagsvis utklippt ur ett styvt papper, ger sig eleverna ut på bildjakt. Eleverna får i uppgift att ta två bilder. Först tittar eleverna genom sin ram för att hitta sin bild. När eleverna är nöjda tar de sin bild med kameran i det bildutsnitt de hittade när de spanade genom ramen. Sedan tar de ytterligare en bild där de håller ramen framför kameran, och låter sin utvalda bild rymmas i ramen samtidigt som kameran får se vad som finns utanför. I klassrummet får kompisarna fantisera om vad som finns utanför bilden. Att inse att det finns något utanför ramen, något som har valts bort, är en viktig insikt för att utveckla sin kritiska bildkompetens.

Den här övningen fick vi första gången tips om från Linda Sternö på Akademi Valand. Hitta fler övningar inom bild och filmområdet på barnfilmskolan.

VARFÖR?

Handlar det om information, åsikter eller kanske propaganda? Fundera över varför budskapet kommuniceras. Är det någon som vill sälja något åt dig eller få dig att sympatisera med ett särskilt budskap?

Klassisk propaganda

Statens medieråd har ett brett material för arbete med källkritik, MIK och även näthat. För att visa hur filmskapare kan få oss att känna och tycka olika saker har Statens medieråd procucerat en film som heter Det nya hotet; en propagandafilm om tvättbjörnar. Se också filmen om HUR Det nya hotet skapades.

Filmen Det nya hotet från Statens medieråd.  Se också filmen Det nya hotet – Så här gjorde vi filmen.

NÄR?

Är informationen aktuell? Har det kommit nya rön eller fakta sedan den publicerades? Kolla både efter publiceringsdatum och om den har uppdaterats. Fungerar länkarna på hemsidan? Om många länkar är trasiga så kan det vara en gammal sida som inte underhålls.

Viralgranska bilder

Eleverna i den svenska skolan konsumerar enorma mängder information via internet. Vi nås av en strid ström bilder samtidigt som det aldrig har varit lättare att manipulera dessa. Att göra bildsökningar för att hitta ursprungskällan är ett bra verktyg att lära sig.

WAYBACK MACHINE

https://archive.org/web/ hittar du Wayback Machine. Här kan du titta på hur hemsidor har sett ut. Sidan gör det svårt att ångra publiceringar och dölja vad en hemsida tidigare har spridit för budskap.

HUR?

Hur fick du informationen till dig? Av en vän, en okänd eller kanske en sökmotor? Hur ser det ut? Motsvarar innehållet det visuella? Många kan idag göra proffsiga trycksaker och hemsidor. Lita inte bara på dina ögon utan granska innehållet noga.

Några bra HUR-frågor från Skolverket:

  • upphovsman eller utgivare av webbplatsen
  • eventuella samarbetspartners
  • eventuell finansiär av webbplatsen
  • syftet med webbplatsen
  • målgrupp för webbplatsen

 

Vem står bakom domänen?

www.whois.com kan du se vem som äger domännamnet för en hemsida. För svenska sidor kan du göra detta på Internetstiftelsen Sveriges hemsida www.iis.se Om det är en längre adress som t.ex. www.mediapoolen.se/kallkritik så sök bara på grundsidan www.mediapoolen.se

Läs mer om hur du kan granska hemsidor på Internetstiftelsen Sverige

Upptäck vem som äger domännamnet med hjälp av iis.se eller whois.com

STEG 3. FÖRDJUPNING ↓

KONSPIRATIONSTEoRIER & VANDRINGSSÄGNER

Fantastiska berättelser om spöken och råttsvansar i maten som ”en kompis pappas släkting” har berättat om. Eller stora mörkläggningar om hemliga aktiviteter som staten (eller är det frimurarna?) inte vill att du skall känna till. På internet frodas dessa historier, förmodligen för att det säger något om oss som människor. Vi vill gärna fylla i eventuella luckor i samband som vi inte förstår, och vi gillar såklart alla en bra historia.

Kvalificerat hemligt
I KH-podden går CJ Åkerholm, mångårig skeptiker igenom klassiska konspirationsteorier. På poddens hemsida länkar han också till olika källor och referenser så att lyssnaren kan fortsätta gräva sig djupare ner i konspirationsteoriernas galna värld.

Creepypasta
Jack Verner på Viralgranskaren driver podden Creepypasta där han delar med sig av vandringssägner av spökhistoriekaraktär från internet. Det blir garanterat läskigt… Men först kan du med fördel låta Verner förklara hur en klassisk vandringssägen fungerar: Så känner du igen en vandringssägen

Känn igen en vandringssägen

  • Är källan någon som finns i närheten men som man inte känner? En kompis mammas arbetskamrat?
  • Är även platsen både känd och diffus som t.ex. ”en pizzeria i Stockholm”? Vi vet vart Stockholm ligger men det finns ju väldigt många möjliga pizzerior där historien kan ha utspelat sig.
  • Är det här en gammal historia som har pyntats med någon ny detalj?
  • Är det en osannolik historia, som kanske vill skrämma dig, men som saknar tydliga källor? Ja då är det oftast en vandringssägen. Men med frågorna vem, vad, varför, när och hur kan du säkert upptäcka om det är något lurt med historien.

Filmtips och fördjupning

När de källkritiska frågorna sitter kan det vara läge för fördjupning i något av följande ämnen.

Reklam & källkritik

Hur påverkas våra identiteter av media?

Att ständigt matas med en viss typ av bilder påverkar vår uppfattning om världen och om oss själva. Representation i media, reklambudskap och filterbubblor är något som ingår i mediekompetens. Utveckla diskussionen i klassrummen genom följande filmer.

Den stora illusionen

Demokrati & källkritik

Om övervakningssamhället och big data.

Att vi inte är anonyma på nätet är viktigt att förstå för alla som använder internet. Frågan du ställer på Google är inte bara ett svar till dig. Den blir också en pusselbit i sökmotorns statistik. Med följande filmer kan ni göra en djupdykning i ämnet informationssamhället och demokrati.

Visselblåsare – Förrädare eller hjältar
Big data – Våra digitala spår

Snowden

Relationer och källkritik

Om näthat och mobbning på nätet.

Vår känsla av anonymitet, att vi inte står öga mot öga med den vi kommunicerar med och viljan att vara först med en nyhet är några faktorer som gör att det vi gör på nätet vore otänkbart i livet utanför skärmen. I serien #hashtag får vi se hur fruktansvärt fel det kan bli när man skriver först och tänker sen.

#hashtag
Näthat med Nellie och Daniel
Det handlar om dig

Kurser om MIK

VI ERBJUDER

Innehåll-Inspiration-Framtid

Vi garanterar utvalda och kvalitetssäkrade resurser, presenterade på ett inspirerande sätt, och alltid i en aktuell kontext.

Försäljning

Direktkontakt
order@mediapoolen.se
Mån-fre 8:00-15.00
Lunch 12.00-13.00

Kundservice

Tel 0500-44 54 00
Mån-fre 8:00-15.00
Lunch 12.00-13.00
info@mediapoolen.se
mediapoolen.se