Varför inte intervjua en författare om en bok som hen skrivit, ställa frågor om källkritik till en journalist eller fråga om kultur, religion, språk och statsskick i ett annat land med en representant från landet i fråga. Genom videosamtal tränar eleverna massor av färdigheter och engagemanget blir stort när en verklig person finns på projektorduken i klassrummet.

En särskilt uppskattad övning som eleverna ofta gör är något som kallas för Mistery Skype. Läraren har då på förhand gjort upp med en person i ett annat land som är beredd på att besvara frågor från eleverna. Eleverna får bara ställa JA/NEJ-frågor och dessa har de i förväg skrivit ner på ett papper i form av ett rutnät. Eleverna kan kryssa för de frågor som blir icke-relevanta och ringa in det som ger bra ledtrådar. Den mystiska gästen har Emma Nääs oftast kontaktat via Microsofts lärarnätverk.

Så här såg klassens ”bingobricka” till Mystery Skype ut. Ladda ner en tom bricka här.

Klassrummet skvallrar om att man är nyfiken på hela världen.

Climate action är ett av FN:s 17 hållbarhetsmål som klassen nu arbetar med. Att arbeta med hållbarhet i ett internationellt perspektiv blir logiskt och eleverna förstår att det här är ett problem som måste lösas globalt. Då blir det både spännande och hoppfullt att prata med en klass i Portugal som skall plocka skräp från havet i ett Skypesamtal. Sedan tittar man på kartan och ser att Portugal gränsar mot Atlanten och geografi vävs in i  lektionen. Alla dessa minnestrådar till Portugal som bildas i mötet med verkliga personer menar Emma Nääs gör att informationen fastnar mycket bättre.

I sitt arbete med de globala målen har man på Jonslundsskolan främst siktat in sig på att sprida kunskap om ämnena. Här har man satsat på video som kanal och verktyg. Eleverna känner sig trygga framför kameran eftersom att de vet att de kan göra omtagningar om man säger fel eller stakar sig. Samtidigt märker de att det som man skapar kan få spridning. Barnens film om Human differences gav dem till slut ett besök hos Sveriges jämställdhetsminister.

Men också möjligheten att titta på film i klassrummet menar Emma Nääs är ett väldigt bra sätt att samla information. Det är inget som skall ersätta något utan det är en av källorna man arbetar med. Eftersom hennes elever tar till sig informationen på olika sätt vill hon ha många olika källor.

En av dessa källor är Digital Pedagogik som både Emma och eleverna söker information i. Hon tycker att det känns bra att ha en källa där man kan förvänta sig en viss kvalité när hon släpper eleverna fritt och säger också att Digital Pedagogiks teman passar bra in på deras sätt att arbeta projektbaserat.

Emma Nääs berättar varför de använder Digital Pedagogik när de samlar in information till sina projekt.

I många skolor har man köpt in massor av datorer och surfplattor men det är inte alla som har haft en bra strategi för hur man skall använda de nya verktygen. Det visar bland annat en  sammanfattning från SKL. Men efter ett möte med Emma Nääs klass känns framtiden spännande. Men hur kommer man igång om man vill bli riktigt digital i klassrummet? Så här säger lärarinnan från Essunga:

– Man börjar med att vara nyfiken, och att tänka att det är inte så otroligt svårt som man inbillar sig. Man vågar genom att ta språnget! Jag talar av egen erfarenhet, jag var inte alls digital för fem-sex år sen!