REPORTAGE

Bli en duktig sagoberättare

Anna Ketola, Journalist

Under Mikael Thomassons berättarverkstad som Mediapoolen anordnade i Uddevalla gav berättarproffset både tips och massor med inspiration till att lyfta fram det muntliga berättandet. Fokus var att kunna berätta fritt ur minnet.

Mikael Thomasson är berättarpedagog på Sagobygden, föreläsare och sagoberättare – och lärare i Universitetskursen ”Muntligt berättande i förskola och skola.” Han är även författare till boken ”Värdefulla sagor” tillsammans med Per Gustavsson.

Att kunna berätta en historia, är användbart och värdefullt på många sätt. Språkförståelse, att skapa lugn och ro och närvaro är några viktiga argument för att använda det muntliga berättandet som redskap. Det muntliga berättandet, historier, sagor och sägner är en del av vårt kulturarv.

 – Och, om det inte vore nog så står muntligt berättande med i läroplanen, säger Mikael.
– Det finns inget som ger sån lugn och ro som sagor. Man behöver inte vara en driven berättare, berättelsen i sig har en sån drivkraft. Det skapar även ro för barn som inte klarar att sitta still.

Berättarverkstad med Mikael Thomasson

Foto från: Sagobygden.se 

 

Anpassa gamla sagor till nutid

Muntligt berättande kan anpassas till här och nu, och det är något som aldrig Astrid Lindgren eller J.K Rowling skulle kunna göra, förklarar Mikael. De som känner barnen vet ju om barnet som slog i knät tidigare under dagen – ett exempel på sånt man kan väva in i berättandet.

 – När Lisa slår sig på knät så behöver hon omsorg och plåster och något annat att tänka på, säger Mikael. Många gånger har jag suttit med ett barn och berättat en historia. Det är ett fantastiskt sätt att använde det muntliga berättandet ute på gården.

– Vi ska anpassa sagor till vår tid, säger Mikael. 150 år gamla sagor kan ha förlegade könsrollsmönster och en förlegad syn på brott och straff, då ska man ändra det.

”Traditioner är inte att tillbedja askan, utan att ständigt tända elden”, ett citat från kompositören Gustav Mahler om traditioner, som Mikael använder för att betona vikten av att våga ändra och anpassa gamla sagor till nutid.

Man kan skapa en mysig miljö genom att till exempel dra ner persiennerna och dämpa belysningen. Men berättandet kan även vara ett verktyg i mer stökiga miljöer som i väntan på bussen när barnen behöver stå still, eller i matsituationer. Eller där han själv i sitt arbete på fritids blivit placerad i väntrummet utanför skolsystern, för att berätta sagor för nervösa barn.

“Vi ska anpassa sagor till vår tid, säger Mikael. 150 år gamla sagor kan ha förlegade könsrollsmönster och en förlegad syn på brott och straff, då ska man ändra det.”

 

Mikaels tips

  • Berätta fritt ur minnet, var dig själv och klä upp dig om du vill. (Kanske en hatt eller annan rekvisita som passar berättelsen.)
  • Minns berättelsen som en resa. Ta med skelettet och de viktigaste delarna.
  • Tänk på PPP: Person, Plats och problem. Vem handlar det om, var utspelar det sig, och vad är problemet?


Minnesteknik

Man behöver inte lära sig en historia utantill, eller minnas alla ord. Läs igenom ett par gånger, sug på berättelsen ett tag. Gör ett skelett och skriv punkter, eller helt enkelt rita berättelsen. Provberätta den.

På Sagobygdens hemsida kan du läsa mer om muntligt berättande, sagor, och deras sagomuseum.

Läs om Mikael Thomassons bok “Värdefulla sagor – Lyft värdegrunden genom berättande” på Skolbiblioteksportalen!

 

VI ERBJUDER

Innehåll-Inspiration-Framtid

Vi garanterar utvalda och kvalitetssäkrade resurser, presenterade på ett inspirerande sätt, och alltid i en aktuell kontext.

Försäljningen

Tel. 0500-44 54 05
Vardagar 8.00-16.00
[email protected]
mediapoolen.se

Kundtjänst

Tel 0500-44 54 00
Mån-fre 7:30-16.00
[email protected]
mediapoolen.se

Share This