REPORTAGE

Kunskap om samerna väcker tankar

Ljungskileskolan, Uddevalla kommun

8 februari 2019

För Rosita Ferm kom intresset kring samerna för många år sedan. Det började med frågan om vad som är svenskt. Förra hösten tog hon med sig ämnet till klassrummet.

– Det pratas mycket om vad som är svenskt och vem som är svensk. Det fick mig att börja fundera, och då växte intresset för samerna, säger Rosita Ferm, lärare på Ljungskileskolan.

– De är ju vårt ursprungsfolk och var här först. Det kan vara en tankeställare i dessa tider, om vi kanske är invandrare allihop. Alla ska kunna få känna sig som svenskar, fortsätter hon.

Rosita är ambulerande lärare och har just nu en förskoleklass. I en mapp har hon samlat material till undervisningen om samerna. I förskoleklassen får de bland annat lära sig samiska flaggan och vad färgerna står för. De pratar om renar och renskötsel, jojk, och Sápmis geografiska placering som sträcker sig över fyra länder.

– De får måla och klippa ut en pojke och flicka i samedräkt och bygga upp en plats med kåtor och renar, säger hon.

– För de äldre eleverna kan det handla om att forska kring hur det var att vara same på 1400 eller 1600-talet när samerna avrättades för att de var annorlunda.

Rosita brinner för ämnet och har en vision att få utöka arbetet om samer till alla klasser i Ljungskileskolan där hon arbetar. Det handlar om några lektioner i varje årskurs, för att plantera ett frö om vår ursprungsbefolkning. Idag vet många elever inte vilka samerna är.

– Varför talar vi inte mer om dem och gör mer forskning? Varför tar vi inte till oss mer om deras kunskap?

– Det står i läroplanen att alla elever ska ha fått kunskap om de nationella minoriteterna. Därför ville jag prata om samerna redan i förskolan, säger Rosita.

I en mapp har hon samlat material till undervisningen om samerna. I förskoleklassen får de bland annat lära sig samiska flaggan och vad färgerna står för.

De pratar om renar och renskötsel, jojk, och Sápmis geografiska placering som sträcker sig över fyra länder.

 

 

Skärpt lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Från 1 januari i år skärptes lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen som gällt sedan januari 2010 beskriver vilka rättigheter Sveriges minoriteter har i landet och särskilda förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska.

Till exempel är kommuner skyldiga att ordna förskola eller äldreomsorg på minoritetsspråken och de som vill ha kontakt med kommuner på sitt minoritetsspråk har rätt att göra det både muntligt och skriftligt.

Från årsskiftet är kommuner även skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete, vilka ska kunna begäras ut från myndighet som har uppföljningsansvar för lagen.

Det finns fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Samhället har ett ansvar för att dessa språk som är en viktig del av Sveriges kulturhistoria, ska kunna utvecklas och leva vidare till kommande generationer.

Källa: minoritet.se

av Anna Ketola, Kommunikatör & Journalist

Tipsa Anna om positiva berättelser som rör äldre och äldreomsorg
så att vi kan bli ännu bättre på att bevaka frågor som rör seniorer.
Du når henne på anna@mediapoolen.se

VI ERBJUDER

Innehåll-Inspiration-Framtid

Vi garanterar utvalda och kvalitetssäkrade resurser, presenterade på ett inspirerande sätt, och alltid i en aktuell kontext.

Försäljning

Direktkontakt
order@mediapoolen.se
Mån-fre 8:00-15.00
Lunch 12.00-13.00

Kundservice

Tel 0500-44 54 00
Mån-fre 8:00-15.00
Lunch 12.00-13.00
info@mediapoolen.se
mediapoolen.se